Här är några av mina ”ur gömmorna” bilder.
Här kommer några porträtt bilder som jag gjorde i april i år.
Jimmy
Thomas
Här är några bilder ur mini-projektet vi gjorde i slutet av år 2008.
Historien om pappan som första gången träffar sina två döttrar...
Far och dotter verkar vara rörande överens, inte intressant...
...eller?
När det ena löser sig så strular det andra.
Nu när jag har ett program där jag kan se mina bilder o.s.v. så har jag inget klokt fungerande internet.
Så det har tagit mig flera timmar att lägga upp två inlägg...
Men jag har undertiden jag väntat på att datorn skulle tänka klart njutit av en underbar mugg te och läst "Goodnight Mister Tom", av Michelle Magrian.
Finally Lightroom= Bilder...!
Nu har jag äntligen fått hjälp att installera Lightroom, dock så kommer Photoshop dröja ett tag till.
Men här kommer i alla fall lite bilder från sommaren.
När Anna var här så fick jag använda hennes Nikon (D40?) hur mycket jag ville.
Tack för det Anna!
En Narr som skall ta sig igenom ringen han håller på att trä över huvudet.
Medeltidsveckan 2009 (v.32)
(Textil) Anna när hon var och hälsade på mig på "lilla Gotland" och vi var och åt middag på mejeriet i Stenkyrka med mina kompisar. Anna drack caffé latte, mot bättre vetande...
Jag är, av någon anledning, väldigt svag för speglingar av alla dess slag.
Bäst som vi satt där på restaurangen och hade trevligt och skulle till att beställa desserten, så blev det kyligt och vi bestämde att vi skulle flytt in. Väl inne så plockade jag fram Annas kamera oc h satte igång att "leka".
Då drogs mina blickar, som så ofta, till speglingen i fönstret. Ljusen som var tända bakom oss speglades i fönstret och jag satte igång att fota direkt.
Men det var ännu för ljust ute för att speglingen skulle bli tidlig. Jag försökte och försökt med allt för att det skulle bli som jag ville. Men tillslut tröttnade jag och gav upp.
Jag var med i det pågående samtalet ett tag istället, det hade jag naturligt vis inte varit under min korta med aktiva fotograferingsstund.
Men efter ca en halvtimme upptäckte jag till min förtjusning att det blivit mörkare ute och alltså blev speglingen tydligare.
Jag har så många bildidéer med speglingar, skuggor och reflektioner att jag knappt vänta tills jag får hålla en kamera i handen igen!
Huvudet kommer att sprängas inom kort om jag inte får göra något kreativt av idéerna inuti det!
Det sägs att fina människor är det ont om. Om det är så, har jag haft turen att träffa dem alla...
Först ett glädjande meddelande, jag skall inom kort få hjälp att installera PS och LR!
Nu över till något annat glädgande.
Jag fick ett väldigt inspirerade samtal idag av en fd. lärare och god vän.
Erik ringde idag och hade lite tips på hur jag skulle kunna göra för att nå dit jag vill i livet. (Han hade läst mitt förra inlägg).
Tack för dit samtal, det var roligt att prata med dig en stund.
Jag har väldigt glad och uppåt och väldigt inspirerad efter samtalet. I morgon skall jag sätta mig och göra efterforskningar på bra organisationer att åka som volontär med!
Och när jag läste kommentarerna i min blogg blev jag så glad och rörd.
Jag blir så glad att det finns massa fina människor där ute som tänker på mig...
Jag saknar er alla från Forsa, och några av er har jag planer på att komma och hälsa på i oktober, ni som är kvar i Hälsingland.
Tack Aaaaana för dina fina ord, det känns bra att du tror på mig.
Och räkna med att jag kommer behöva din hjälp! :)
Jag hoppas snart bli stolt ägare av en Canon, jag också!
Jag skriver alla mina inlägg i ett skrivprogram först innan jag lägger upp dem på bloggen och jag gjorde en skrämmande upptäckt.
Programmet kan inte stava till Canon! Jag va bara tvungen att prova om den kunde Nikon, men nej.
Katastrof, ett program som inte kan kameramärken, det går utför med världen...
Nu är det dags att sova så att jag orkar en dag med efterforskningsarbete imorgon!
Tack alla ni fina människor som inspirerar mig att våga tro.
Och som hjälper mig att våga göra det jag drömmer om!
Livet är både upp och ner på samma gång. Vissa saker löser sig, medan andra står och stampar...
Tiden går snabbt när man har roligt heter det ju (den går snabbt ändå tycker jag), men nu skall jag göra en lite uppdatering tänkte jag.
Jag har slutat mitt sommar schema på jobbet, men har redan flera nya pass och extra timmar inbokade. Känns bra!
Jag har även tagit mig i kragen, och var igår inne på Komvux och skrev in mig på tre kurser, så jag skall plugga på lite drygt halvtid. Jag skrev in mig på Historia A, Engelska A (plugga upp mina betyg för att komma igång med engelskan och när jag är klar kanske fortsätta med B kursen) och så har jag skrivit in mig på Svenska C.
Vad har mer hänt sen "sist"?
Jag har blivit antagen till mönstring den 28-29 september.
Sen hoppas jag på att att få rycka in till Hemvärnets "mini lumpen" den 1 februari nästa år.
Men jag räknar med att det inte blir så, tror inte att jag kommer bli antagen pga mina trasiga knän.
Som jag förövrigt försöker få hjälp med. Jag har försökt flera dagar att få tag i någon på sjukhuset som jag kan beställa en tid hos, men det verkar tyvärr vara omöjligt, men skam den som ger sig...!
Jag vet inte om det var någon som såg den, men i fredags gick en jätte bra dokumentär om krigsfotgrafer på K special. Man kan gå in på http://svtplay.se/t/102869/k_special__krigsfotografer och se dokumentären om man inte har sett den eller vill se den IGEN!!
Tack Erik för att du skvallrade om att den skulle gå!
Jag blev ännu mer inspirerad och övertygad om att det är det jag vill göra.
Jag vill hjälpa, jag vill göra skillnad. Jag vill göra någonting. Jag vill inte bara sitta här hemma och se på när jag vet att jag kan göra något. Kanske inte mycket, men något.
Det jobbiga är att jag inte riktigt vet hur jag skall gå till väga för att komma dit jag vill.
När jag var på Komvux igår frågade hon om jag vill träffa en studie vägledare, men jag sa "Nej, det behövs inte. Jag vill bli krigsfotograf och några sådana kurser har ni nog inte."
hon skrattade och se att nej det hade dom ju inte...
Jag tror inte att det finns någon skola som har en utbildning som heter "krigsfotograf".
Så hur gör man då? Jag försöker att kolla upp allt möjligt på internet för att få information om allt möjlig. Jag skall börja lus läsa böcker på biblioteket nästa vecka. Jag har tänkt flytta dit och sova under en bokhylla. Och läsa allt jag kan om allt som finns som kan beröra ämnet. Men räcker det? Knappast. Jag lär inte bli krigsfotograf för att jag läst en miljon böcker om ämnet. Och inte blir jag i närheten av förberedd på vad som väntar heller.
Jag har i alla fall bestämt mig för att läsa bildjournalistik i Sundsvall till nästa höst.
En början i alla fall, och så hoppas jag verkligen på att få göra Hemvärns utbildningen!
Ibland känner jag lite som en följetong där den stora frågan är, kommer hon att klara det?
Och slut texten till varje program lyder
"Den som lever får se..."
