marielldahlstrom

Här är min vän Sandra Tysk!

En underbar människa som har betytt mycket för mig under året. Hon är en inspirations människa till tusen. Hon har peppat i alla lägen då det behövts och man har oftast inte behövt säga något hon förstår ändå.

Sandra är klassens naturfotograf och hon är en mycket skicklig sådan. Det är tack vare henne jag varit ute och fotat ugglor, letat rådjur och renar, och nu då fotat rävar. (Det var Anna som berättade vart dom finns, men Sandra har tagit initiativen till alla besök hos dessa små söta varelser).

Jag ville bara lyfta fram henne lita så att hon förstår hur mycket hon och hennes ord har betytt för mig!

Du är en fin människa och en underbar vän som jag kommer att anstränga mig för att ha kvar!


Här riktar hon in kameran så att hon får rätt utsnitt och hoppas på att
räven kommer in i bild.


Sen väntar man...


Hmmm... hade jag nu ställt in allt rätt?


Sen väntar man och väntar och...

Den här dagen fick hon inga bilder, men skam den som ger sig!

Dagen har varit väldigt intressant och givande. Det är den alltid när man har Terje.

Han kan också, liksom Sandra, konsten att inspirera och peppa. Allt han säger är inspirerande, man blir så full av energi och inspiration när man sitter där, att man vill springa därifrån och börja göra något för att få utlopp för alla tankar och idéer. Men samtidigt vill man sitta kvar och lyssna och man vill inte att han skall sluta prata.

Vart skall jag få alla kloka ord och tankar ifrån när vi slutar?

Säga vad man vill om norrmannen ifråga, men han är klok och han kan sin sak!

Naturfotograf Terje Hellesø

Hellesø Photography

Hej!

Vi är ett gäng rävungar som bor tillsammans med mamma i ett jätte fint gryt i Hälsingland, mer specificerade än så får vi inte vara av mamma hon säger att någon kan komma och ta oss då...

Vi är i alla fall jätte söta, och busiga. Ibland kommer det några fotografer till oss och hälsar på. Men vi är lite blyga och rädda så vi vågar inte visa oss så mycket för dom. Men ibland så struntar vi i att dom är där... Dom är jätte snälla egentligen men man kan aldrig vara för försiktig säger mamma.

Det var Annas snälla farmor och farfar som visade Anna vårat gryt, sen visade Anna vårat gryt för Sandra och Mariell. Dom brukar komma minst en gång om dagen och hälsa på oss.

I morse kom Sandra och Mariell och hälsade på redan vid kl 06,15. Men då var vi inte vakna. Vi sov inne i grytet nästan hela tiden dom var där, förutom en gång då en av oss stack ut huvudet och undrade vad som hände... sen sov vi igen.

Våran mamma är väldigt lekfull och busig. Vårat gryt ligger nära en golfbana och mamma brukar lurpassa utanför grytet och när det kommer en boll så springer hon ut och snor den! Hihi, hon är så busig våran kära mamma. Ni skulle se vårat golfbollsförråd, det ligger i en egen del av grytet. Vi är fem syskon och trots att vi har ett så stort gryt måste vi dela rum allihop. Jätte jobbigt, vi går på varandra hela tiden och man kan aldrig få sova ifred. Ibland när någon har märkt att fotograferna har kommit så springer den ner och hoppar på oss för att vi skall vakna och komma med ut och leka. Men det orkar vi aldrig, så det är bara Anna som har sett oss alla syskon samtidigt... men jag är säker på att fotograferna hör våra ilskan skrik efter den jobbiga räven som kommer och hoppar på oss för att vi skall vakna...

Nu skall ni få se lite bilder...