Måste berätta om en liten utflykt vi hade förra veckan...

Nu har jag bjudit hit två av mina vänner! Hoppas att dom kommer, det skulle vara SÅ kul!

Jag tänkte att dom skulle komma v9, eftersom vi inte har något i skolan då. Vi har praktik, för dom som varit duktiga att skaffa praktikplats..., för oss andra är det projektet som gäller. Jag tänkte att om dom kom upp v9, så kunde jag ta mitt lov då och så kunde jag åka hem och jobba järnet vecka 10-11! Eftersom vi egentligen har lov vecka 10...


Vad händer annars här då?

Massor och inget alls...

Förra veckan hade vi tema naturfoto, super kul och intressant!

Vi pratade massor om teknik, utrustning, vad är en bra bild? osv. osv.  På torsdagen var vi på en tur i krokarna runt Forsa och kollade runt lite och rekade ställen... Vi var bl.a. på Trogstavallen. Sen skulle vi vidare till ett annat ställe och åkte på en skogsväg. Men sen mötte vi det stora skogsmonstret som bor i skogen och vi var tvungna att överge våra bilar och springa för livet, vi kom ifrån varandra och jag har inte sett någon från klassen sedan dess. Jag tror dom blev uppätna av skogsmonstret! OJ, vad hände med min fantasi? Så var det ju inte riktigt i verkligheten, fast det blev så i min verklighet ett ögonblick... nej så här var det att vi mötte en lastbil, eller jag tror att dom höll på att arbeta och avverka skog, så vi var tvungna att BACKA hela vägen tillbaka! Det var väll kanske 2km eller så TROR jag, det kanske var kortare eller längre, inte säker. Det var backigt och kurvig och svårt att se. Men jag var riktigt stolt och förvånad över mig själv, jag var riktigt duktig på att backa efter speglar. Övning ger färdig het heter det ju och bevisligen... Väl tillbaka på Trogstavallen beslöt vi att åka tillbaka till skolan. Föresten innan jag fortsätter, måste jag bara kommentera Malins "morsans" backning. Det var SÅ kul! Jag körde bakom henne eller när vi började backa körde jag ju före bakom henne eller hur det nu blir...? Jaja, helt plötsligt så öppnas hannes dör och hon hänger ut genom dörren och backar, efter ett tag öppnas dörren på andra sidan och där hänger AKP... vilken syn! Jag blev riktigt förvånad att hon inte kunde backa efter speglar, hon är ju van att köra transport. Man efteråt fick jag veta att det var omständigheterna som gjorde att det blev lite jobbigt för henne att koncentrera sig... En hysterisk AKP bredvid sig och igen immade rutor så kan jag inte påstå att hon hade något val! Bra jobbat Morsan! Vi åkte alltså tillbaka skogsvägarna till skolan, det var halt och jag fick lite sladd, men fixade det riktigt bra tyckte jag. Tydligen Robert också då han berömde mig, men jag fick höra senare att bilen bakom, alltså Morsan och co blev lite rädda, fast Lisa var på min sida och sa att det där fixar Gotland... klart jag gör! Hihi. Men efter ett tag började min bil lukta lite konstigt, vi stannade och resten av karavanen också, men vi hittade inte något fel, och det har inte varit något efter det, så antagligen var det bara så att min älskling inte tyckte om att backa så långt...

Så vi anlände till skolan helskinnade och på gott humör allihop!

Mer sådana saker tycker jag, och syftar då på själva utflykten och kanske inte på strapatserna... fast det är ju dom som gör att man mins utflykterna...


Nu är det dags för tant Mariell att sova...

God natt på er!

PS, i nästa inlägg skall jag berätta om när jag badade och nästan dränkte telefonen, men jag orkar inte nu. Mina ögon går i kors. Spännande fortsättning följer... DS


Kommentarer
Postat av: Pernilla

Oj, oj vilket äventyr.

Ska erkänna att det gått ganska lång tid sen jag var här också.

Vi mår bra även om resan med U-B var jobbig. Jag är snart på benen 100% igen men jag tar det fortfarande lugnt.

Sköt om dej.

/P

2009-02-10 @ 14:11:58
URL: http://pernillaochpuma.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0